STARTSIDA FÖRETAGET PUBLICERAT KONTAKT      
SÖK
  English

Liselotte Englund Media AB
erbjuder kvalificerad kompetens
inom journalistik & textproduktion. Forskning och utbildning inom journalistik och kommunikation med fokus på traumajournalistik, medieberedskap för kriser och forskningskommunikation.
Uppdrag som moderator och seminarieledare.
Förlagsverksamhet genom
Englunds Förlag.


TJÄNSTER :

JOURNALISTIK & TEXT
Redaktörskap/Populärvetenskap
Humaniora/Samhällsvetenskap
Medicinjournalistik

UTBILDNING
Föreläsningar och kurser

FORSKNING
Kris- och traumajournalistik
Medieberedskap
Lokala medier & övrig forskning

MODERATOR

Seminarieledare/Moderator

BOKPRODUKTION
Egen utgivning och On Demand,
via Englunds Förlag

Katastrofens öga - Journalisters arbete på olycksplats. Läs mer

 


Dart Center for Journalism
and Trauma

Internationell organisation
för medierapportering
vid allvarliga händelser.
Liselotte Englund
är svensk kontaktperson.



På svenska:

Katastrofens öga - journalisters arbete på olycksplats. Om medierapportering från allvarliga händelser (av Liselotte Englund)
Hos Bokus
Att rapportera om barn och trauma (svensk översättning;
org: Dart Center)

In English :
The eye of the disaster/ Katastrofens öga - English abstract & summary (av Liselotte Englund)
Covering violence (av Roger Simpson & William Coté)
PTSD (av Frank Ochberg)
Best practises in trauma reporteing (av Kevin Kawamoto)
Covering trauma: Impact on journalists (av River Smith and Elana Newman)
Reporting war (av Sharon Schmickle)

 
 

Intervju med cancerläkaren, professor Georg Klein, publicerad i Vetenskapsrådets årsbok för KFOU - Konstnärlig forskning och utveckling 2005.

 

 

george
Professor Georg Klein, cancerläkare och forskare vid Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum - MTI - vid Karolinska Institutet. Foto: Liselotte Englund.

Georg Klein, professor i tumörbiologi:

njuter av flow
betvingar ledan
Beundrar konstnären

EN MAN
i en kö, håller handen för munnen, talar för sig själv
EN MAN
märker inte undrande folkmassor
EN MAN
störs av prat och buller, stoppar proppar i öronen
EN MAN
fortsätter tala, slipper snart undrande ögon
EN MAN
använder tiden

- Vet du hur jag skriver mina böcker?
Georg Klein ställer frågan när vi möts i hans arbetsrum på Karolinska Institutet.
Tystnad. Tanke. Svarslös.
- Jag menar med vilken metod.
???
- Jag dikterar!
Naturligtvis. Medicinarens sätt att göra erfarenhet till text.
- Överallt där jag har tråkigt, fortsätter Klein.
- I busskön, på flygplatsterminalen eller i bilen. Allt handlar om att bekämpa ledan. Den är min värsta fiende.

Att diktera böcker i situationer som annars skulle fyllas av tom väntan är mer ett motstånd mot tråkighet än ett utnyttjande av tid. Och Georg Klein ser ledan i sig som rent kreativitetsbefrämjande, vilket kan tyckas långsökt. Men om man som Klein betänker att slutmålet för en aktivitet kan vara svår att skilja från de belöningar som finns inbyggda i den, så blir det mer begripligt.
- Det handlar om en inre balans med sig själv. Om förmågan att bli glad utan yttre hjälpmedel. En subjektiv upplevelse således. På samma sätt som ett handikapp inte alltid är ett hinder.
Professor Kleins främsta kreativa ögonblick kommer oftast helt utan att han kan styra dem. Men sällan uppstår känslan under ett vetenskapligt arbete. Det är snarare i samband med det fria skrivandet av annan litteratur. Och sådan har det blivit en hel del genom åren. Drygt tiotalet skönlitterära verk och en handfull medförfattade böcker. En av dessa är ”Om kreativitet och flow” som utkom första gången 1990.
Kring begreppet kreativitet skriver Klein i boken att ”jag måste sätta ordet inom citationstecken, eftersom det är för stort, för vagt definierat och alltför missbrukat för att jag ska vara i stånd att använda det”. Han menar att kreativitet bara låter sig bedömas av publiken för det kreativa uttrycket. Med flow är det annorlunda. Den termen kan distinkt beskrivas som ”fullständig koncentration samt en känsla av intensiv eufori och tidlöshet”.
Kreativitet kan vara förknippad med intensiva upplevelser av flow, men en flowupplevelse är inte alltid kreativ och har inget allmännyttigt värde i sig.
Upphovsmannen till flowbegreppet är den ungerskättade amerikanske psykologiprofessorn Mihály Csikszentmihalyi. Han betonar ofta begreppen ”challenge” och ”skill”, ungefär utmaning och förmåga.
- Flow uppstår när man känner en utmaning, när problemet uppfattas som betydelsefullt och när man känner att man äger en viss färdighet att lösa det, förklarar Georg Klein.
Vid sidan av Csiksentmihalyis individualistiska förklaring till flow-begreppet betonar han också samspelet mellan kulturen, samhällets selektiva krafter och det individuella psyket. I hans förklaringsmodell av detta ligger att människor som upplever flow har en förkärlek för problems formulering snarare än dess lösning. Den kreativa personen drivs av upptäckarglädje snarare än resultatorientering. Något som skolans och universitetens uppfostran ofta förkväver genom att man har siktet inställt på de praktiska målen i livet, och inte på att ge intellektuell utmaning.
- Det gäller också konstnärligt skapande, påpekar Georg Klein, och nämner Csikszentmihalyis forskning på konstnärer som visat sig uppleva flow genom att skapa, men däremot var ointresserade av att sälja sin konst. I stället ville de genast ge sig i kast med nästa uppgift.

Med flow som belöning för decennier av tålamodsprövande undersökningar och experiment har Georg Klein kämpat sig uppför vetenskapliga motlut och långtråkiga upprepningar. Forskningen är, som han uttrycker det ”nittiofem procent transpiration och fem procent inspiration”. Ett rent under att bli sin lyckas smed under sådana villkor - en cancerforskare med internationellt renommé. Betänkas bör att Klein upplevt motstånd av annan dignitet genom nazitidens förföljelser. Även om han starkt betonar att de tre veckor i ett slavarbetsläger som han själv upplevde är att betraktas som ”hårklippning jämfört med halshuggning” i jämförelse med koncentrationslägren i Auschwitz. Men ändock. Den tyske filosofen Adorno sade en gång att det aldrig skulle komma att existera någon poesi efter Auschwitz. Så fel han fick. Många människor som utsatts för olika former av förtryck har genom decennier lämnat prov på storartat skapande i ljud, text och bild. Men frågan väcks om hur det kommer sig att kreativitet kan födas ur lidande och smärta.
- Inte lidande, inte smärta, rättar Georg Klein. Det handlar om erfarenhet.
Skapandet har sina egna privilegierade ögonblick. Ett av kreativitetens många uttryck är konsten att tänka annorlunda. Georg Klein beskriver i ett avsnitt ur sin kommande essäsamling hur brevvännen Stig Claesson, alias Slas, en gång skrev till Klein efter att ha läst hans ”I stället för hemland; ”Det vore ju onaturligt om du inte vore krigsskadad, vilket du är”. Varpå Klein svarade: ”Nej, käre Stig. Du har fel. Det är inte jag som är krigsskadad, utan det är du och andra svenskar som är fredsskadade. Krig är människans normaltillstånd genom historien. Fred är den vita elefanten”. Här framträder en av Georg Kleins många styrkor: det förskjutna perspektivets klarhet.

Liksom förtryck har också sjukdom genom tiderna visat sig utmynna i otaliga mästerverk och ”kreativa explosioner”. Språket är ett av våra mest kreativa instrument, menar Klein. Exemplen genom historien är många. Hjalmar Gullbergs 49 dikter skrivna i respirator är ett svensk sådant. Många skalder har dött unga, efter stora kreativa energiuttömningar och stor produktivitet.
- Den bästa svenska litteraturen skrivs i Finland, den bästa ungerska i Rumänien, och bland den bästa någonsin har skrivits på Island. Finlandssvenskarna har en minoritetskultur, det ungerska språket och litteraturen är under politisk press i Rumänien, och Islands häpnadsväckande kulturella tradition är under ett ständigt kulturellt hot från bland annat USA.
Georg Klein menar att detta är ett uttryck för att människor som känner sig eller sin kultur hotade på ett eller annat sätt genererar skapande krafter vilka överträffar ”oss andra”. Svårigheter och hinder kan stimulera skapandet.
- I och med att friheten kommer kan vem som helst läsa och skriva vad som helst. Litteraturen blir en underhållningsindustri. Det finns ju en ocean av skräp idag!

Som vetenskapsman beundrar Georg Klein det konstnärliga skapandet.
- Konstnären är ju fri att vandra vart han vill, medan vetenskapsmannen måste ålägga sig den strängaste disciplinen när han skriver. Han är dessutom utbytbar, med några stora undantag som bekräftar regeln
- Det inte A upptäcker idag, upptäcker B i morgon. Men ingen annan kunde ha målat som Picasso, ingen annan hade skrivit Bachs musik!
Vetenskap bygger på att en forskare ska kunna upprepa vad en annan redan gjort. Av detta följer att en vetenskapsman aldrig får tappa sin verklighetskontakt.
- Den inom forskningen så centrala bevisbördan innebär att vi inte accepterar någon kunskap förrän den är bekräftad av andra. I sin strävan framåt drivs vetenskapsmannen av motivation, inspiration och konkurrens!
Att kreativitet skulle vara samma sak inom konsten och vetenskapen förnekar Klein bestämt. Parallellerna haltar. Skådespelaren kan ”vara” sin rollgestalt. Rollen kan tolkas och förnyas. De bästa skådespelarna kan göra sina roller sanna.
- En sak jag fortfarande försöker förstå är vad som är den stora skillnaden mellan att vara en bra och en dålig skådespelare. Det handlar kanske mest om inlevelsen.
Georg Klein har också ett stort musikintresse. Han beskriver lyriskt att hjärnforskaren Fredrik Ullén också är en världspianist. Länken mellan professionerna är längtan efter utmaning, tror Klein. Vid sidan av själva kunnandet.

Kreativitet kan aldrig förutses, men det är däremot möjligt att bli kreativ som av en händelse. Georg Klein exemplifierar med nobelpristagaren Howard Temin som 1975 belönades för sin mycket kreativa upptäckt av ett enzym.
- Han har stimulerat oss alla inom området.
Dock fick Howard aldrig vara med om den fantastiska betydelse hans enzym kom att få efter hans död: det visade sig nämligen vara en viktig beståndsdel av AIDS-viruset.
- Detta illustrerar de vaga kriterierna för praktisk betydelse. När upptäckten gjordes, tycktes den sakna annat än mycket speciellt intresse, och först senare betraktades den som betydelsefull och kreativ!
Detta visar också att kreativitet inte alltid kan bedömas i sin samtid.
- Eller som Maos utrikesminister Chou En Lai svarade på frågan om hur han såg på betydelsen av franska revolutionen: ”It´s too early to tell”. Allt är i betraktarens ögon. Idag och i morgon.
Kreativitet handlar också om förmågan att bilda sig en egen uppfattning och att våga lita på den. Den ungerske biokemisten Albert Szentgyörgyi som 1937 upptäckte C-vitaminet lät sig under sitt liv ledsagas av ömsom stolliga ömsom geniala idéer:
”Han skröt ofta med att han hade blivit underkänd i kemi i gymnasiet. ’Jag vägrade memorisera formler. Man kan ju alltid slå upp dem!’. När han som medicine studerande fick höra att man inte visste vad nervcellernas stora, välfärgbara s. k. tigroida kroppar bestod av, fick han intuitivt för sig att de kunde innehålla kolhydrater. Hans professor tyckte idén var löjlig – de var säkert uppbyggda av proteiner. Albert gjorde fryssnitt av nervvävnad och spottade på dem. Han visste att saliven innehåller ett enzym som bryter ner kolhydrater. Tigroidkropparna smälte bort som snö. Hans hypotes var korrekt.”
Att lita på sina egna observationer, ögonens och öronens signaler, är ofta en framgångsväg.
Intuition däremot, kan vara fullständigt vilseledande, betonar Georg Klein. Men menar också att ett stort mått av fantasi är avgörande för kreativa processen. Fantasin måste dock följas av en lika stor portion självkritik.
- Intuition är ingenting utan ett stabilt bygge av flit, arbete och ledsamt slit. Men när byggnaden finns kan lösningarna komma när som helst. En mödosam väg fram till en känsla av flow.
Att vara intelligent är ingen förutsättning för kreativitet, men heller ingen nackdel, säger Georg Klein.
- Se bara på alla nobelpristagare. Flertalet av dem geniala, men det finns också några som är endast måttligt intelligenta och har nått sin framgång genom envishet, flit och lite tur.

Både inom konsten och vetenskapen har forskare betonat kollektivets roll för kreativiteten. Den traditionella synen på forskare och konstnärer som solister bortser från kollegernas, publikens och kritikens betydelse för skapandet. Summan av flera kreativa personer blir större än de individuella insatserna. Men de avgörande betydelserna kan ligga hos den enskilda individen.
- En kreativ talang kan se vad andra inte ser: ”To look at what everybody looks at, and to see what nobody sees”.
Men denna förmåga kan inte bara användas konstruktivt, utan även destruktivt, menar Klein, och tänker då på destruktiva handlingar under inflytande av flow.
- Terrorister och bankrånare kan agera i ett tillstånd av flow, men helt utan etiska förtecken.
Däremot finns det inget kreativt i dessa handlingar, säger Klein, och understryker återigen skillnaden mellan de båda begreppen. Alla människor har en kreativ förmåga liksom förmåga att uppleva flow, men användningen av dessa varierar enormt för mig.
- Flowupplevelsen medför eufori. När vi får den för första gången i samband med en viss aktivitet, vill vi gärna få den igen. Men när vi upprepar samma sak, får vi mindre eufori. Vi måste därför hela tiden öka utmaningen för att uppnå den euforiska känslan.
Georg Klein säger sig inte stå ut i det sociala livet. Det är på andra sätt han vill möta sin publik, sina kritiker, och känna motstånd.
- Många gånger upplever jag flow utan någon som helst koppling till kreativ process. Det kan vara i bilen, under en paus, vid en spelautomat.
- Jag kan det bättre än andra. Det är något man kan träna sig till. Själv måste jag uppleva flow ofta, annars är jag olycklig.
Det är denna ständiga strävan efter nya flowupplevelser som gör att människan är en art – i själva verket den enda arten – som ständigt lär sig nya saker. Och varför gör vi det? Klein ställer frågan, och besvarar den själv:
- Jo, vi gör nya saker för att få uppleva eufori!
Det ser man klarast hos barnen. De skaffar sig oftare flowupplevelser än vuxna. Kombinationen av de utmaningar som barnet möter eller skapar, förhindrar att de har tråkigt. När vi blir äldre går trygghetsbehovet ofta före intuitionen.
- De få människor som fortsätter att ompröva sin verksamhet i hög ålder behåller sin nyfikenhet och upptäckarglädje. Lekfullhet och kreativitet går hand i hand.
Georg Klein har sitt speciella sätt att motverka tråkighet. Han passar på att göra två tråkiga saker samtidigt. Till exempel diktera anslagsansökningar ”som är det tråkigaste jag vet” medan han kör bil.
- Två tråkiga saker tar ut varann, och leder till en tillfredsställelse i att ha halverat en trist stund!
Innan jag går skickar Georg Klein med en fråga:
- Vet du nån som säljer bärbara undervattens-bandspelare? I sådana fall är jag intresserad. Det är så otroligt tråkigt att simma, jag vill gärna göra något mer under tiden.
Säger mannen som just genom dagligt simmande betvingar kroppens leda, för att efteråt uppleva lyckan att komma ur vattnet och njuta av ett ögonblicks flow.

TEXT OCH BILD: LISELOTTE ENGLUND

Fakta:
Georg Klein är en av väldens främsta cancerforskare, född 1925 i Ungern.
Är forskningsgruppledare vid ”Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum” MTI vid Karolinska Institutet.
Har utöver sina drygt 1000 vetenskapliga artiklar författat ett flertal skönlitterära verk.
Skrivit inledningsavsnittet i antologin ”Om kreativitet och flow” (1990). Utkom våren 2005 med essäsamlingen " Skapelsens fullkomlighet och livets tragik" (Albert Bonniers Förlag)..

 (2007-04-24)

 
 
  AKTUELLT
 

HÖSTKONFERENS OM LANDSTINGENS KRISBEREDSKAP
17-18 OKTOBER 2012
Händelserna i Norge 22 juli 2011. Redovisning av KAMEDO 97 (2012)

 
 

KAMEDO-RAPPORT 97: "Bombattentatet i Oslo och skjutningarna på Utøya 2011".
Englund mfl (2012) Socialstyrelsen.
Katastrofmedicinsk observatörsstudie.
Flera avsnitt om kommunikation och mediehantering.
Läs mer och ladda ner rapporten


 
 

"VÅRT BEHOV AV HJÄLTAR OCH SYNDABOCKAR I MEDIERNA"
Samtalskväll den 12 mars i Karlstads Stifts regi, med Lars Adaktusson och biskop Esbjörn Hagberg.


 
 

MSB-KONFERENS:
NY KUNSKAP FÖR ETT SÄKRARE SAMHÄLLE

"Mediernas olycksrapportering – utmaningar och möjligheter"
Stockholm, World Trade Center.



 
 

, TRAUMADAGEN
STOCKHOLM
" TRAUMAJOURNALISTIK:
Medierapportering vid olyckor
och katastrofer"

Läs mer om konferensen
Föreläsare

 
 

NEUROSEDYN-KATASTROFEN 50 ÅR
Symposium på Medicinska Riksstämman den 30 november -11
Redovisning av pågående studie om pressens rapportering av neurosedynkatastrofen 1961-62.

Artikel i Läkartidningen

 
 


POSOM, KRIS- OCH BEREDSKAPSKONFERENS
,
KARLSTAD 3 OKTOBER 2011
Läs mer


 
  Till notisarkiv  
   
   
   
 
 
 


 
 
     

   © 2017 Englund Media AB  |  Telefon 0226-700 40  |  Djupviksvägen 7,  774 99 By Kyrkby  |